Det var förresten inte allt..

Jag är trött på att folk tar mig förgivet.
Som att jag alltid kommer ställa upp och finnas där trots dom behandlar en som skit.
Saken är att tidigare har jag alltid gjort det men nu haha nej.
Jag är så förbannat trött på stortsett ALLA jag känner!
Hur fan kan jag ha offrat så mycket för er och allt ni har gjort är att kasta skit tillbaks?
Spydiga, nonchalanta och verkar bry er NOLL om att faktiskt JAG har känslor!

Hela mitt liv har kretsat runt mina vänner.
Jag har blivit riktigt beroende av dom, knappt kunnat göra något själv.
Dom har vart mitt allt, min enda familj..
Men en familj ställer upp på varandra dom tar inte bara.
Så guess what? FUCK YOU !
Vart fanns ni när jag behövde er?!
När jag behövde en axel att gråta vid.
Vid era fuckin flickvänner/pojkvänner.
Flera år av vänskap går bort när man träffar någon tydligen.
Förvänta er inte något mer av mig.

Det här jävla året ska jag vara så jävla ego så det är inte sant!
För jag behöver ingen som får mig att må sämre.
Människor som ständigt tycker synd om sig själv eller som ständigt sviker.
HELL NO!
Passar det inte att vara vänner jämt så passar det inte alls för min del.

Man ska aldrig förvänta sig något av människor, för när dom man förväntar sig något av sviker så svider det som fan..
Det är som ett jävla bitchslap rakt över facet! .


Jag är inte världens bästa vän det vet jag har alltid funnits där för er oavsett vad.
Jag har ljugit för eran skull, jag har hamnat i bråk för eran skull, jag har tagit slag för eran skull, jag har blödit för eran skull. Jag har förfan förlorat mig själv för vem? Jo för er!

Fuck that..
Tro mig när jag säger, behandla människor som ni själv vill bli behandlade..
Jag ska behandla er som luft, som skit...
Precis som ni behandlat mig!

Jag är trött på att finnas till för er.
Jag är trött på er..
Usch vilken ilska det blev. Skönt att få ur sig...


Ciao!