Feelings you know...

Jag kan inte sova!
Allt jag gör är o tänker på hur fel saker o ting kan bli..
O hur förvirrat allting är.
Som med mitt ex, jag fall förbannat snabbt för honom och jag trodde alla känslor var borta men när jag träffade honom i fredags så ville jag inget annat än att han skulle kyssa mig och hålla om mig men istället för att säga det så började vi som två fjortonåringar och tjafsade och gjorde allt för att göra den andra galen. Tur nog var hans bror med för annars hade det kunnat slutat riktigt illa.
Han som satt i fram och gormade om allt och jag i bak o snackade om andra killar, hans bror som körde och försökte lugna ner oss båda. Haha droppen var ju ändå när han skrek hora till någon ute och jag trodde det var till mig och gav han en fet jävla flata rakt vid tinningen och han skriker "STANNA BILEN!!!!" Hans bror försöker lugna ner allt igen men saktar in, han hoppar ut ur bilen börjar gå... Tur nog så lugnade hans bror ner situationen och jag trodde seriöst jag skulle åka på storstryk eller iaf bli utslängd men icke... Helt sjukt, visst vänder han sig om och skriker HOOOOORAAAAAAA!!!!! Rakt mot mig så förtjänar han en fet jävla smäll, så är jag upplärd, ta för fuck ingen skit! Men ändå... hade någon smällt till mig, jag hade sett till så snubben hade hamnat på intensiven eller iaf slängt ut honom med huvudet före... Men inte han, dom skjutsade hem mig som bestämt..
När jag vaknade upp på lördagen så skämdes jag galet mycket, men stoltheten sa ifrån att skicka ett till sms att jag var ledsen. Jävla stolthet...

Lika bra att jag håller mig undan honom i fortsättningen även om det är snuskigt svårt, han får mig verkligen att bli som fjorton igen. Samma beteende. Haha jag sprang, eller hoppade snarare emot honom ute på krogen. tre steg och jag var framme, aldrig sprungit så fort. Haha den där snubben fuckar mig rejält, hemskt!
Men men så är det med kärlek, känslor går helt enkelt inte att styra över hur mycket man än gärna vill.
Sålänge jag inte dricker och är i Gävle så ska det inte vara några problem att höra av mig till honom, men jag flyttar trots allt tillbaks i december. Hoppas dessa jävla feelings är borta då...

Näe fan nu får jag sluta tänka på det här, jag opererar mig ju förfan snart, jag ska vara superlycklig! :D
Nu blir det promenad med Gottfrid och sen ska jag göra ett tappert försök till att sova, nattinatti!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0