Allt började trevligt igår men det slutade med en rejäl jävla ångest.
Jag tänker inte sitta här och skriva om allt som hände för jag skäms, jag skäms så jävla mycket!
 Jag skäms över att jag stog där och väntade på dig, jag skäms över alla lögner jag gick på, jag skäms över hur jag kunde vara så blåst men mest av allt så skäms jag över att ha svikit en av mina bästa vänner för något som inte ens betydde ett skit, något jag egentligen inte ens ville göra... 
Jag har en sån ångest så jag får svårt att andas, jag känner mig totalt jävla bortgjord!
Varför sätter jag mig i sådana situationer som jag inte kan ta mig ur? Jämt och ständigt, varför?!
Varför lär jag mig aldrig? Varför fortsätter jag med ett sånt här självdestrukivt beteende?

Allt jag ville var att ha dig, nu vill jag inte ens det. Jag vet inte ett skit vad jag vill längre, jag är så förvirrad.
Dom här veckorna har mitt gamla jag visat sig alldeles för mycket och det skrämmer mig.
Hämnd och svek...
Är det att vara här i Gävle som får mig att bli såhär? Tappar jag kontrollen då och blir en människa som jag inte längre är. Eller är det såhär jag ska vara och att det bara är jag som har kämpat för att hålla det tillbaka men att det nu inte längre går. Jag tappar kontrollen, jag blir ett monster och det skrämmer mig. Rejält jävla mycket!

Hejsan!
Jag har massor jag vill skriva, massa saker som rör sig i mitt huvud men jag har ingen aning hur jag ska få ner dom tankarna i ord, hur jag ska formulera mig för att ni ska kunna förstå, för helt ärligt så har jag svårt att förstå allt som snurrar runt själv.

Min "kille" som alltid annars svarar direkt på mina sms och när jag ringer beslöt att inte göra det igår. Först kände jag mig bara totalt dissad men sen ett samtal och sex sms senare så började jag bli jävligt orolig och började fundera om något kunde ha hänt. Jag skickade därför ett sjunde sms och skrev typ "Snälla kan du skicka något till mig så jag vet att du mår bra, jag blir fett orolig" Det är ett sms som till och med mitt ex skulle vara snäll och smart nog att svara på då alla som känner mig vet vilken jävla panik jag får och alltid föreställer mig det värsta. Men min "kille" känner mig tydligen inte då jag inte fick ett svar tillbaks. Mamma var här och såg hur orolig jag vart, hon testade att ringa från sin mobil inget svar då heller och då började jag verkligen bli orolig. Vi tog då bilen in till Gävle och kikade runt men såg varken han eller hans bil. Tessan fixade då fram numret till hans kompis och skrev ett sms och frågade om han visste vart han var då jag var galet orolig. Hon fick ett sms tillbaks där det stog typ "Han är med mig på stan hahahaha".
DISSAD till tusen kände jag mig, inte nog att han är ledig från jobbet vilket han aldrig är, utan han ger fan totalt att höra av sig till mig.
Alltså jag skämdes som fan, JAG skämdes för hans beteende för hans jävla sätt.
Sånt där skit tar jag bara inte, inte när folk bara dissar av mig rakt av och gör mig orolig. Fuck heller..
Jag raderade därför hans nr, jag brukar vilja ha en förklaring men jag orkar inte. Jag skiter i, ingen mer energi, jag har slösat nog med sånt på idioter,  nu får det vara nog!

När jag kom hem iaf så ringde jag Tessan och vi hade ett långt samtal. Hon är alltid lika stöttande.
Undertiden vi pratar så får jag ett sms halv ett ifrån honom där det står "Vad gör du"
Jag skiter totalt att svara och tio minuter senare så får jag ytterligare ett "Hej vad gör du" men ger fan att svara på det också. Somsagt man behandlar inte mig sådär, helst inte så min mamma ser det. Jag tar inget skit, jag har seriöst ALDRIG varit så snäll mot en kille som jag varit emot honom.

Jag hoppas han fattar att jag inte vill ha något med han att göra så han slutar höra av sig för jag tänker inte ens ta en disskussion med honom, tänker vara exakt lika off som han och andra idioter jag träffat.

O till er som säger jag inte kan ha ett förhållande, näe jag kan väl tydligen inte ha det. Då jag avskyr människor som är respektlösa och ljuger och är det vad ett förhållande går ut på så vill jag inte ha något med det att göra överhuvudtaget.
Då kan jag lika gärna bara träffa någon att ha sex med utan några somhelst känslor, så jävla mycket enklare och bättre.
Sen om det någon dag är någon som ständigt kan behandla mig med respekt, och ge mig kärlek och uppskattning hela tiden ja då kan jag överväga ett förhållande. Men dom idioter jag har träffat hittills är det bye bye till. Jag vill ha allt, annars får det vara!

Varför slösar vi människor bort våra liv genom att klaga, gå runt och hata och vara avundsjuka?
Varför är det så svårt för oss att försöka se de positiva i det hela, att glädjas åt andra och att förlåta?.
Vad vi vet så lever vi bara engång så varför slösar vi bort det livet till att göra saker som får både oss själva och andra att må dåligt? Kan någon svara på den frågan? För jag har inget annat svar än att vi är grymt puckade.
Vi kan bygga farkoster som tar oss till rymden, vi kan försöka laga ett hål i ozonlagret, vi kan uppfinna tekniska prylar som gör att vi kan hålla kontakt med alla människor i världen MEN vi kan inte acceptera dessa människor i världen och vi kan inte acceptera våra skillnader. Hur smart är vi egentligen då? När vi inte ens kan inse att vi alla i grund och botten är människor oavsett ras och religion, att vi är av samma värde.  Att vi faktiskt bara är människor och inte gud. Ska vi dömma andra så måste vi vara beredda på att bli dömda själva. För allt är väldigt enkelt, behandla andra som du själv vill bli behandlad. Visar du ingen respekt så förvänta dig ingen respekt tillbaks.

Hatet kommer aldrig försvinna det vet jag, men kan vi åtminstone få det att minska?
Måste vi lägga så jävla mycket energi på att gå runt att vara avundsjuka kan vi bara inte glädjas åt människans framgång även om det är svårt? Måste vi försöka granska människor och försöka hitta fel?
Hatet är det som tar all energi ifrån oss, som hindrar oss från att leva och glädjas åt det vi faktiskt har, livet. Chansen till att göra något, chansen till att förändra.
Hat föder mer hat och det är hatet som har kostat så enormt många liv och som fortfarande gör det och för vadå?
Varför hatar vi?..

I vanliga fall när jag tar en promenad i regnet så brukar det kännas som alla mina problem rinner av mig och en lösning alltid kommer fram men idag så tog jag en lång promis men problemen sitter som fastklistrade ändå.
Varför måste jag vara så känslomässigt förstörd för? Varför kan jag bara inte lita på honom när han säger att han tycker om mig, varför måste jag alltid analysera allting?
Jag måste sluta jämföra alla med mitt ex, leta efter fel och saker att störa mig på. Sluta tro att dom ljuger och ska vara otrogen emot mig och behandla mig som han gjorde. Jag måste sluta lägga upp den här försvarsmekanismen som gör att jag stöter bort dom innan dom kommer för nära. Jag måste lära mig att lita på människor igen!
Frågan är bara hur, hur ska jag lära mig det när allt jag har sett talar för att man absolut inte kan lita på någon.. Hur?

-

Godmorgon!
När jag vaknade upp idag så mådde jag faktiskt lite bättre, tog en ipren och mådde ännu bättre.
Tog mig en längre promenad med Gottfrid och kom in och mådde inte lika bra.
Får nog fortsätta ta det lugnt, med korta promenader även om det leder till rastlöshet.
Fick galet ont i magen när jag kom in iaf, tog en Actimel och fick ännu ondare det har däremot lugnat ner sig nu.
Vågar man hoppas på att man är på bättringsvägen? Har ingen feber nu iallafall men det beror väl på älskade ipren.
Alltså Ipren är den absolut bästa tablett jag vet!
Skulle jag behöva välja mellan min concerta och ipren så skulle jag välja ipren för fyfan vad den har hjälpt mig genom all möjlig värk såsom huvudvärk. mensvärk, muskelvärk osv... Haha låter som jag är värsta sponsrad av Ipren men det är jag inte, även om jag borde det! :P
Jag älskar Ipren så jag skulle kunna gifta mig med Iprenmannen :P

Jag är så galet trött på att seriöst bli attackerad av mina föredetta killars nya flickvänner. !!
Känner ni er verkligen så hotade av mig så ni ständigt måste läsa min blogg, ta reda på saker om mig och slutligen be mig att "backa" o hålla mig undan?

Mitt ex Ante som jag var tillsammans med för galet många år sen har en jävla osäker brud som nyligen skrev till mig från HANS msn att jag skulle backa så dom kan få en chans att rädda deras "äktenskap" .
Haha så jävla sjukt då enligt han så finns det inget o rädda och det som är det sjukaste är att jag faktiskt förengångskull INTE har gjort något. Han frågade om han fick komma upp och hälsa på mig som VÄN och jag sa att det är väl självklart. Shit vad fan vi har känt varandra sen jag var typ 10år, vi har gått igenom galet mycket tillsammans och varit typ bästa vänner.

Jag är så jävla trött på att hamna i något jävla triangeldrama nu. Det är fan inte första gången, det händer mig förfan JÄMT och jag är så galet jävla trött att inte kunna få ur mig det, det är slut med det nu! Sluta vara så jävla osäkra, om ni känner er tvingade att ständigt ha koll på mitt liv och att era killar inte befinner sig i det, är jag ett sånt hot så är det väl eran kille ni borde fokusera på inte mig. DET ÄR INTE JAG SOM VAR OTROGEN MOT ER GÅNG PÅ GÅNG. Det var INTE jag som stängde av telefonen medan jag bassade någon annan och det var förfan inte jag som var dum nog och förlåta det för att snubben skulle göra om det gång på gång. O nej jag syftar inte på Ante nu för en trognare kille får man leta efter, att jag dissade av han och slängde allt vi hade åt helvete för en tönt kommer jag aldrig förstå mig på.

Vill inte du att han ska komma o hälsa på mig säg det till honom och inte till mig!
Att komma med seriösa påhopp och be mig hålla mig undan en av mina bästa vänner för att vi råkade knulla för ett X antal år sen är sjukt och gör mig bara provecerad nog till att göra det du är mest rädd för!
O ja jag förstår att du känner dig hotad, jag var och ÄR the love of his life, har han ringarna fortfarande runt halsen? Har han råkat sagt Bella till dig när ni har haft sex, heter eran dotter Isabelle i mellannamn? JA JA och åter JA!

Vill du höra våra minnen, mår du bättre av det?
Vill du höra om vårat sexliv, hur jävla skönt vi hade det, hur han vred och vände på mig och sa tusen gånger om hur jävla mycket han älskade mig. Att han med stolthet alltid visade upp mig och berättade att jag var det vackraste han någonsin hade sett. Alla jävla galna saker vi har gjort, att jag inte bara var hans flickvän utan även hans bästa vän och att jag alltid kommer förbli hans första och största kärlek.

Ja jag förstår endå.. Det måste vara jobbigt att han var tillsammans med mig innan, så galet mycket att leva upp till. Borde vara ännu jobbigare när du inser mer o mer att han aldrig har glömt mig att han älskar mig och därför känner du dig så hotad så du måste be mig backa för att du inser att erat förhållande redan är så jävla trasigt så det inte går att fixa.

Men lilla gumman, jag och Andreas kommer ALLTID ha kontakt. Vi har ett band ni aldrig kommer ha.
Så är det med dom flesta av mina ex även om mitt och Antes band är starkast. Vi är vi så är det bara. Ledsen att du skulle träffa honom efter mig, inte lätt inte lätt.
T.I.D.S.F.Ö.R.D.R.I.V.! ;)

Någon annan ny flickvän till något av mina ex som vill jiddra med mig kanske? ;)
Näe fyfan nu ska jag vara snäll,.. För en stund iaf ;)

Promis med Gottfrid sen sova, vi hörs imorgon!

Jag hörde något som dom sa på Vakna med the voice som gjorde mig galet upprörd.
Jag trodde inte det var sant så var tvungen att gå in själv o läsa om det på expressen och det är så jävla sjukt så jag vet inte vart jag ska ta vägen, men inte till Afghanistan iallafall!

Det har kommit en lag som ger mannen rätt att kräva sex av sin fru var fjärde dag.
Han har alltså rätt att våldta henne!!
När flera kvinnor demonstrerade mot denna nya lag så blev dom attackerade av stenar av motdemostranter som även bestog av många kvinnor!

Vad är det för sjuk jävla värld vi lever vi egentligen som ger mannen rätt att våldta kvinnor?!!
Kan man ens kalla dom som våldtar för män?! Vidriga jävla parasiter är vad dom är!!

När jag läste kommentarerna till denna artikel så vart jag inte bara förbannad utan även ledsen o skrämd över människors okunnighet.
"Men Islam ligger några hundra år efter, Kristendomen var sådär förr också ge dom lite tid" Ursäkta människa men ÄR DU FULLSTÄNDIGT DUM I HUVUDET?!!!  Vi lever alla år 2009, det är det årtal som världen har kommit överens om att det är, det handlar inte om när Mohammed utvandrade från Mecka  eller när Jesus föddes... DET HANDLAR INTE OM RELIGION, det handlar om mänsklighet och jag skäms förfan för att vara människa!
Allt vi gör är att förstör, krigar o skyller över så mycket som det bara går på varandra!
Våltäkter är INTE okej oavsett vilken jävla tro du har o jag VÄGRAR ge folk flera hundra år förän folk börjar fatta det!

Sen den lilla idioten som tyckte det var okej, för det var de "kärringen" var till för.. Hörrudu ditt lilla vider, jag har något att säga till dig.... Kom hit så ska jag slänga stora jävla tegelstenar på dig medans jag kör in ett jävla basebollträ i arsle på dig så du skriker så jävla högt så du skrämmer parasiterna nere i Afghanistan!!!!

Det är förfan dags att slå tillbaka!!!!
Nu ska vi sluta vara jävla offer, inför självförsvar för tjejer i skolan, det ska vara obligatoriskt!
Dela ut pepparspray eller varför inte tårgas så tjejer kan spruta det i ögonen på dom äcklena så dom blir blind!
Gör en kemisk-kastrering eller om vi nu är så tvugna att gå tillbaks i tiden så kan vi istället för att visa en allmän avrättning så visa en allmän KASTRERING där kvinnan kan hugga kuken av sin våldtäksman!!
Jävla advokater som sitter o frågar vad TJEJEN hade på sig när hon fick sin kropp o sin oskuld bestulen borde få tungan utskuren eller iaf att det borde finnas en lag att man INTE får ställa sådana frågor då det inte ska spela någon somhelst roll vad TJEJEN hade på sig för det var för ihelvete INTE HON som gjorde något fel!!!
För jag upprepar mig NU ÄR DET FÖR IHELVETE DAGS ATT SLÅ TILLBAKS!!!


Jag klarar inte ens av att läsa igenom det jag precis har skrivit då jag är så irriterad så jag knappt kan andas.
Här är atikeln iallafall, tryck på bilden!

Hejsan!
Tänkte börja med att tacka för alla era kommentarer, det värmer att ni bryr er! <3

Jag mår somsagt inte såbra just nu, det är mycket som händer helt enkelt.
Mycket som borde bearbetas men som istället skjuts upp. Människor som jag saknar så inåt helvete.
Ibland blir det för mycket och allt svämmar över. 
Alla negativa blickar och ord gör inte saken bättre heller. Jag börjar tro på dom.
Allt jag har gått igenom i mitt liv hinner ikapp mig nu, det skrämmer mig.

Men det är bara att bita ihop, lägga på sig leendet och låtsas som allt är bra.
'fake it 'til you make it, nångång borde det ju bli bättre..

Orkar nog inte blogga något mer ikväll faktiskt.
Ska ut nu med Gottfrid och sen så ska jag nog bara lägga mig o softa framför tvn tills jag somnar.
Förhoppningsvis så är det en positivare Isabelle som skriver imorgon.
Godnatt och sovgott med er! ♥

Sällan man hittar saker man inte vill ha i maten nu förtiden!
Glas i kyckling.. Glas i korv.. Vad kommer härnäst?
Som jag o Tessie diskuterade, kan det vara så att det är några arga vegetarianer i farten?
Kanske var det isåfall några arga köttätare som hade lagt massvis med kryp i mina hallon?
Visst när det kommer till bär så får man nog ta att man hittar ett eller två kryp, men seriöst hela kartongen med hallon var full med kryp så jag var tvungen o slänga skiten, för även om frysta kryp är nyttigt så vill jag inte ha dom i min smoothie!

Jag är så jävla känslig o jag har jämt en jävla otur med o hittar saker i maten.
Jag menar hur jävla vanligt är det att man får ett stort jävla kycklingben i en kycklingfilé?!
Men ah jag ska inte klaga för en har jag iaf inte fått nå glas imaten.. PEPPAR PEPPAR!
 

Det tycker jag är en väldigt intressant fråga..

Jag kan kortfattat berätta lite om min relation till mina föräldrar.
Min mamma o pappa har aldrig varit gifta o på såsätt har dom aldrig kunnat skiljt sig. Dom har aldrig haft ett förhållande, iaf inte ett efter jag föddes.. Min pappa har inte heller funnits så mycket under min uppväxt, han har kommit med min farmor&farfar i en minut utanför dörren på min födelsedag med presenter och varje julafton med julklappar. Mer kontakt än så kan jag inte påstå att det har vart. Visst att efter jag fyllde 18år så blev kontakten lite mer, vi åkte iväg o åt o så vilket jag är glad över men vem somhelst kan bli pappa till någon som redan är myndig, så det är väl kanske inte den far&dotter relation jag hade önskat, men den är den enda jag vet och det man aldrig har haft kan man inte riktigt sörja.

Min mamma finns det mycket att säga om och beroende på hur mitt humör är så blir det olika.
Nu är mitt humör neutralt så... Mamma är en person som man aldrig vet riktigt vart man har. Ena sekunden kan hon vara hur gullig o hjälpsam somhelst för att sekunden efter vräka ur sig att man är ett misstag och ondskan själv.
Min mamma har slängt ut mig ett X antal gånger och jag har bott hos vänner, mormor, fosterhem och HVB-hem, större delen av mitt liv. På såsätt kanske ni förstår varför jag aldrig har känt mig riktigt trygg.
Alla som inte tycker som min mamma och håller med henne kan få ett rent helvete.
Jag har inte heller för att vara ärlig känt mig älskad av henne, hon har sagt orden men innebörden av dom har saknats.
Saker min mamma har gjort och sagt till mig har jag ändå förlåtit pågrund av att hon är just det min mamma. Visst att jag har alldeles för lätt att förlåta men mycket beror också på att jag tycker så förbannat synd om henne. För hon tror seriöst att hon aldrig har gjort ett fel, (bortsett från mig och Ramona), hon kan vrida o vända på saker som ingen annan. Skulle man göra en undersökning på henne så tror jag garanterat att man skulle hitta flertal psykiskastörningar.

Det jag vill komma till är iallafall att människor har tyckt så synd om mig för att jag aldrig har haft någon förälder att vända mig till. Att jag har varit tvungen att tagit så mycket ansvar redan som liten. Att jag aldrig har haft någon som lärt mig skillnaden mellan rätt&fel.
Visst att jag kan undra hur det skulle ha vart att ha växt upp i en "normal" familj där man inte behöver ha hört det jag har hört o sett det jag har sett.. Visst att jag kan känna att det kommer bli jobbigt när jag får barn då mina barn aldrig kommer ha en riktig mormor&morfar att åka till.
Men dom jag verkligen tycker synd om är inte sådana som mig. Nej, absolut inte... Dom jag tycker synd om är människor som ständigt vet att deras föräldrar ska ställa upp. Som bor hemma tills dom är över 25 och inte har några somhelst planer till att flytta, Som kan skaffa barn hursomhelst för man vet att sina  föräldrar alltid kommer ställa upp. Dom som knappt vet vad ansvar är. Det är dom jag tycker synd om.
För ett beroende är ett beroende.. O att vara beroende av sina föräldrar är som vilket annat beroende inte bra.
För vad händer när dina föräldrar går bort och du står kvar och inte vet vad ansvar betyder?..

Menar inte att det är något fel att ha en bra relation till sina föräldrar men det finns en gräns.
Frågan är vart går den? ..

När det kommer till kärlek så kan jag verkligen inte formulera mig.
Jag säger ensak men menar en helt annan.
Jag spelar oberörd trots att jag gråter inombords. Tror du på fullaste allvar att jag ville att det skulle bli såhär?
Jag är bara så jävla trött på att bli sårad, jag vill inte bli sårad igen..
Jag är nog förstörd när det kommer till att älska. Jag kommer nog alltid ha misstankar och tro att folk gör saker med baktankar..
Jag vill inte bli förbannad o slänga ur mig saker som jag inte menar i stridens hetta, för att sen gråta så jag knappt kan andas..Jag vill bara känna mig trygg o älskad.. En känsla jag aldrig tidigare har känt..
Att bo häruppe ger än väldigt mycket tid över att tänka, allt jag gör är egentligen o tänker..
Jag kommer aldrig kunna glömma, men frågan är om jag kan gå vidare...
Är jag verkligen redo att gå in i något nytt?

Tidigare idag bröt jag ihop. Jag vet inte direkt varför och jag har jävligt svårt att erkänna det men det gjorde jag.
Jag är inte alltid så stark som jag verkar, utan för att vara ärlig så hinner allt ikapp mig ibland och jag bryter ihop i tårar.

Jag är förbannad på mig själv över att jag alltid ska förlåta människor som sviker mig så lätt.
Jag blir förbannad på mig själv över att jag inte visar när jag blir sårad och ledsen utan att jag istället uttrycker mig med hat och ilska vilket gör att jag oftast förlorar dom jag bryr mig mest om.

Visserligen så finns det många personer som jag skulle kunna gråta framför men som iallafall inte skulle bry sig, jag tror det är mycket därför jag försöker koppla bort det och aldrig visa mig sårbar inför människor.
För saken är att det är oftast dom människor jag dras till, dom som behandlar mig som jag inte vore något värt och när jag förengångskull träffar någon som inte behandlar mig så, så stöter jag bort den personen så långt som det bara går genom att säga saker jag verkligen inte menar.
Det är helt enkelt lättare att vara den kaxiga hårda Isabelle än den mjuka snälla.

Jag måste lära mig att kunna säga till människor att saker dom säger och saker dom gör verkligen sårar mig för dom kan inte läsa mina tankar hur mycket jag än tycker dom borde kunna göra det i vissa situationer.

O jag kan säga att det finns många men framförallt 2personer som har sårat mig rejält. 

En av dom är en människa jag älskade så djupt men som svek mig på alla möjliga sätt man kan svika en människa. Jag trodde jag var speciell men du bevisade motsatsen rätt rejält och fick mig istället att känna mig värdelös, en känsla jag fortfarande känner pågrund av dig. Du har gjort så jag troligtvis alltid kommer ha svårt att lita på människor pågrund av dina lögner och ditt svek. Jag kommer alltid jämföra människor med dig. Det var som jag precis berättat varenda hemlighet om mig själv och du slet ur mitt hjärta och spottade mig iansiktet och gick därifrån. Så många tårar du fått mig att fälla, ingen av dom har du vart värd men endå så fortsätter dom att falla pågrund av att du förstört mig så mycket som människa och lämnat mig så sjukt jävla trasig o osäker.. Jag hoppas du är stolt över dig själv.

Åååååh vad allt bara kan fucka sig på typ 10minuter!!
Är helt jävla seg men fixade endå krafter till att jag skulle ut o gå, nee då har ju fuckin mp3n dött eftersom det inte finns någon jävla hold knapp på skiten så den sätts ju igång lite hursomhelst!
Jahapp var bara o ladda den, för jag går INTE ut o går utan musik. Musik är mitt största beroende!
Går o ska sätta skiten på laddningen via datan ah då åker jag på värsta jävla stöten SOM ALLTID, jag får stötar hela jävla tiden på ALLT i den här lägenheten!
O sen om inte det skulle vara nog så ringer telefonjäveln o det är någon fitthorförsäljare! MITT NUMMER ÄR INTE REGGAT NÅGONSTANS SÅ VARFÖR RINGER NI?!! Jag vill inte ha era jävla böcker, era tjänster eller erat jävla tvättmedel, hade jag velat det så hade väl JAG ändå ringt er... ELLER???!!!!!!! .
Rolig konversation hon fick..

Telehoran: Hej är det Isabelle?
Jag: Jaa vad tror du? vem ringer du till ?!
Telehoran: Ja hej Isabelle jag ringer ifrån Bo....
Jag: Är det någon jävla försäljning så kan du tabort mitt nummer direkt!!
Telehoran hinner inte ens säga Ok förän jag har slängt på luren. .

FITT HORS HELVETES KUK JÄVEL. .
hoo nu känns det lite bättre efter att gått ut lite ilska. .

Snacka om att jag är totalt seg just nu.
Knappt sovit något inatt, klev upp tidigt, vart iväg till skolan o så har jag städat.
Borde egentligen ta o plugga lite mer också men vet inte riktigt om det finns ork till det.
Väntar på att min storasyster ska höra av sig, jag ska passa Gottfrid medans hon är hos frissan, något jag gör mer än gärna då jag saknar min lilla sötaste vovve (:

Jag skrev ett av nog världens mest hatiska sms idag men skickade aldrig iväg det, men det var bara skönt att få skriva av sig det. Jag är så trött på lögner, dina lögner...
Jag menar jag gav dig en chans till att förklara allt, du tog den inte.
Du sumpade allt o för vadå? haha jag menar för vadå?!! .
Jag har så jävla mycket jag skulle vilja säga till dig, saker jag skulle vilja fråga om..
Men jag vet att jag aldrig skulle få ett ärligt svar iaf så låter bli.
Ljuga är allt du kan, o det är skrämmande att jag har gått på lögn efter lögn.
Men jag går inte på några fler.
Du är nog en av dom mest manipulativa människor jag någonsin har stött på..
När du säger att du inte har några känslor så kan jag inget annat än att hålla med dig!

Nu ska jag ringa Ramona, måste ha hit Gottepott nu.
Hörs!

Idag är verkligen inte min dag!

Ämnena i skolan strular ihop sig, framförallt historian då upplägget är helt knas!
Känner mig riktigt blääh idag och blir irriterad när inget blir som jag vill vilket gör att jag inte orkar plugga fast jag borde.
Har suttit o försökt hållt på med en inlämningsuppgift på engelskan men har gått långt ifrån bra.
Mitt microsoft office har slutat gälla så måste köpa en jävla licensnyckel som kostar alldeles för mycket.

Sen så ringer telefon, ja då får man veta att en människa som man har känt i snart sju jävla år har gått runt o berättat saker som jag sagt till honom i förtroende till andra!
Jag trodde jag sjönk lågt som jag höll på ihelgen men fyfan det här tar priset!
Delar av min barndom hur jävla sjuk är du?!!
Skitsnack om MIN familj!
Vad hände med den ömsesidiga respekten att vissa saker sa vi helt enkelt inte?!!
Idiotsfittsjävel..
Usch, efter det här kan jag verkligen säga att JAG HATAR DIG!!

Jag borde berätta allt jag med, men jag låter bli.
För jag vägrar sjunka till din nivå!