My day!

Tja!
Två inlägg under samma dag, coolt va? ;) 
Även om jag inte alls bloggar lika mycket som jag faktiskt har gjort så är det ändå rätt fantastiskt att jag faktiskt snart har skrivit i den här bloggen nästintill varje dag i snart två år. 

Att blogga har dock inte samma betydelse för mig som de hade förr.
Ändå så är det nu som jag faktiskt skulle kunna ha något att skriva om. 
Jag läser inte heller andras bloggar lika mycket, bara ett fåtal av mina vänners för att hålla mig uppdaterad. 
Skulle jag säga att det är på grund av att jag har så mycket att göra så skulle det delvis vara sant. 
Skolan tar enormt med tid. De få lektionerna i veckan är INGENTING jämfört med hur mycket arbete man faktiskt bör lägga ner på "fritiden". 
Jag trodde det var ett skämt när min ena lärare sa "När man studerar så har man ingen fritid, allt kretsar runt studierna." men det är sant. 
Ändå så anstränger jag mig inte ens hälften ifrån vad jag skulle kunna göra. 

Jag måste börja fokusera på körkortet också!
Vet iofs inte om det är så smart att börja med det nu då jag bör lägga all energi på skolan. 
Men mot sommaren i alla fall. För i sommar SKA jag ha kortet!
Det har blivit uppskjutet allt för länge nu och nu får de vara nog med det! 
Eftersom jag inte övningskör med Ramona längre och även om jag älskar min mor så har jag insett att det nog är bäst att ha någon utomstående att köra med, de går nog snabbare då och de blir mindre tjafs. 
Så körskola blir det med andra ord. 

Ah nu gled jag verkligen ifrån vad jag egentligen skulle skriva om vilket var min dag! :P 
Jag och Gottfrid promenerade ju ner på stan och mötte upp Tessan. 
Vi tog sen en promenad i Boulongen vilket var hur mysigt som helst. 
Vi var nog ute och gick i solen i två timmar innan vi gick hem till mig. 
Vi satte oss på balkongen, snackade skit och njöt av solen. 
Jag fixade i ordning lite mat åt oss som vi också åt ute i solen. 
Hur kommer det sig att mat alltid smakar bäst när man äter den ute? 
Efter Tessan åkt hem så kom min syster Diana över och sa hej innan hon skulle till jobbet. 

Hursomhelst så har jag haft en riktigt trevlig dag i riktigt trevligt sällskap. 
Jag är så jävla glad att jag och Tessan har börjat umgåtts igen för det finns fåtal människor som kan få mig att skratta som hon och det är få som kan få mig att må så bra som hon. 
Hennes självsäkerhet smittar verkligen av sig, och det behövs verkligen. 
Det känns skönt att ha människor i sin omgivning som har sånt bra självförtroende och vågar säga positiva saker om sig själv och samtidigt uppmuntrar en att göra detsamma.

Hm ah det var väl allt för nu.. 
Vi hörs! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0