Hur mycket jag än försöker låtsas vara glad o intala mig att jag vill att du ska hålla dig undan och försvinna ur mitt liv så vill jag att du ska vara här o hålla om mig och säga att du skiter i allt för att det är mig du älskar.
Försöker intala mig själv att det är skitsamma alla andra tusen gånger vi har försökt för den här gången kanske den här gången kommer det bli bra. Kanske den här gången så kommer jag räcka o duga..
Kanske den här gången  kommer du visa o berätta hur du känner.
Men det kommer du inte.. Efter så många år borde jag ha lärt mig det.
Man kan aldrig lära en gammal hund att sitta.
För det är lättare att gå in i ett förhållande med någon man knappt  tycker om istället för att kämpa för den man "älskar" ..


Godnatt...

Jag träffade Malin, vi tog en fika på waynes o sen så gick vi hem till henne på öster.
Pratat om gamla minnen och snackat massa skit.

Tog tåget hem, handsfree helvete började strula så hörde bara musik på ena örat och sånt kan gå mig på nerverna.
Så nu måste jag köpa en jävla mp3 eller något.. Kan inte leva utan musik.
När jag kom fram till Hudik flippade jag bara o blev förbannad på precis ALLT!
På bussen vände det och jag började istället att gråta, försökte hålla emot men det gick inte.
Jag är så jävla lost just nu.
Jag vet inte vad jag ska göra.. Jag mår helt enkelt bara skit.
Jag hatar alla dessa känslor, jag hatar dig som har gjort såhär emot mig.
Fan hela livet känns som det raserar framför ögonen på mig, jag är fan inge stark just nu, jag orkar inte med ett jävla skit.
O tårarna bara rinner.. usch.. Jag vill inte känna såhär, jag vill inte vara såhär svag..

Åt helvete med allt!

Åh vad sjukt tråkigt jag har!
Jag vill bara att tiden ska gå fortare än vad den gör just nu!
För jag har absolut ingenting att göra. Jag har en mamma som sitter vid ett tevespel och en lillebror som sitter vid ett annat. .
Skulle egentligen ha träffat Picky idag men han hade visst "magsjukan" så det blev inte av.
Får se om fikan med Malin blir av iallafall, vill inte ringa henne än då hon är en person som sover tills typ fyra haha.

Hade velat gått ut på en promenad men det snöar o är bara kallt så nej tack.
Skulle ha velat åkt till Köpis och kika lite, men kan tänka mig hur mycket folk det är där som jag inte vill stöta på helst ett "kärlekspar" som ofta är där som jag absolut INTE vill träffa!
Har inte ens någon aning om när dom stänger.

Usch nej, jag vill bara hem..
Inte direkt för att jag har roligare där men där har jag iallafall min egna lilla lägenhet.
Där jag kan få vara för mig själv.
Där jag kan få vara i min ensamhet och tänka, bli förbannad o gråta..
Där ingen känner mig så det inte är någon risk att stöta på massa människor man inte vill träffa..
Åh vad jag bara vill hem just nu!

Jag känner mig verkligen inte lika stark idag som jag kände mig igår.
 Har så blandade känslor, ilska vs tårar. .
Så mycket minnen som kommer fram, några bra men dom flesta skit.
Hur kunde jag låta mig själv bli behandlad som jag har blivit egentligen?
Hur kunde jag förlåta gång på gång och tro att det var jag som hade gjort fel..
Hur kan jag älska någon som inte vet innebörden av ordet. .

Jag ska festa med Tessan nästa helg och efter det så ska jag nog undvika att åka till Gävle på ett tag.
Klarar inte av att vara här, för mycket minnen och dom är inte bra.
För mycket rykten som inte stämmer.
Näe det finns en anledning varför jag flyttade härifrån..

Bara för att min design är rosa så betyder det inte att jag svävar på rosa moln..

Visst att jag brukar ha tråkigt o vara rastlös ibland men det här tar endå priset!
När jag är rastlös leder det ofta till att jag blir irriterad och när jag läste en kommentar jag fick på inlägget innan så blev jag bara förbannad! .


Postat av: carina

kanske svårt å få vänner när man går ut stenhårt på internet med att bergsjö bor är inpyrda skogs tomtar typ. Man kan ju undra va du skulle hit å göra, slutar läsa din blogg nu.

2009-01-16 @ 16:27:17


För det första "Carina" så kan jag ju säga dig att jag inte enbart har skrivit skit om er Bergsjö.
Har även skrivit bra saker och även en hel del ironi.
Har egentligen inte skrivit nå skit alls, jag har skrivit att jag vantrivs här vilket jag gör.
Men det är väl som när man åker utomlands och landet inte alls är som du har förväntat dig, maten är äcklig, befolkningen är elaka, allt är dyrt och ja det är helt enkelt skit då säger man ju inte direkt att det är bra.

För mig var det en jävla förändring att flytta upp hit.
Jag lämna mina vänner, min familj mina planer och mitt LIV.

Och varför jag flyttade upp hit skulle du ha vetat om du hade ansträngt dig o läst längre tillbaks i tiden!
Jag skulle egentligen ha flyttat till Göteborg med en tjejkompis. Jag hade kommit in på en folkhögskola därnere som verkade underbar, jag skulle få all hjälp jag behövde om jag vela det pågrund av min ADHD.
Men min tjejkompis ändrade sig i sista sekund att flytta ner och jag hade inte råd med den lägenheten själv och jag hade redan sagt upp min i Gävle. Min syster Ramona som bor här i Bergsjö hade förlorat min svåger i en olycka bara några månader innan och ville att jag skulle flytta upp.
Samtidigt så får jag veta att skolan kan hjälpa mig att fixa en lägenhet åt mig i Göteborg men då står jag i en svår situation. Ska jag välja mig själv eller min syster?
Ska jag flytta ännu längre ifrån henne nu när hon behöver mig som mest? Eller ska jag helt enkelt skita i vad jag behöver o vad jag vill och ställa upp på henne?
Jag valde som vanligt att skita i mig själv för andra, något jag har gjort hela mitt liv.

Jag flyttade in till min syster 1augusti 2008 i ett litet rum på övervåningen.
Jag som har klaustrofobi och har bott stortsett själv sen jag var 16år tyckte det var en jävla svår förändring men tyckte jag klarade den rätt bra under omständigheterna.

Min syster hade och har en hemsk sorg och känner mycket ilska av all rätt men hon lät den ilskan allt för många gånger gå ut över mig. Allt tjat om att jag skulle känna tacksamhet osv.. Du förstår ingen visste att jag egentligen kunde ha flyttat ner till Göteborg, jag valde att inte skriva det i min blogg eller säga det för jag ville inte att min syster skulle få reda på det då hon kanske skulle känna sig skyldig till mitt beslut.
Jag började läsa på komvux då allt jag ville var att studera, försökte intala mig själv att det kvittade vart man bodde då.. men det gör det.

För en människa som är van vid att ha flera människor omkring sig, ha sina vänner ett samtal bort o en stad där man kan välja bland många affärer att shoppa på o många cafeér att fika på, samt massvis med gym och solarium så var det ganska svårt för mig att anpassa mig till att helt plötsligt inte ha något av det.

Gudarna ska veta hur mycket jag har ansträngt mig för att tycka om denna by.
Jag var förihelvete till o med ut och fiska! Tror ni på fullaste allvar att jag gillar att fiska?!
Tror ni att jag gillar att höra ständigt att jag ska vara tacksam över saker?
Att höra av vuxna människor att man ska "sprätta rakt åt helvete" för att man inte vill ha hjälp med att få en knapp ditsydd för att man är stressad?! Och sen att personen ifråga EVABRITT inte kan svälja sin stolthet och erkänna att hon gjorde fel och be om ursäkt?
Att jag inte har samma dialekt som er och inte alltid förstår den verkar ju vara bra kul för er också.

Jag har försökt vart trevlig mot varenda människa jag har stött på här, jag hälsar trots att jag ibland inte får ett hej tillbaks, jag försöker prata och skämta med dom som går på komvux utan att dom reagerar.
Jag är kanske lite jävla trött på att folk ska titta på mig som jag vore en jävla utomjording för att jag inte är född o uppvuxen här!

Och jag hatar inte Bergsjö, jag hatar inte folket. .
Min svåger Jonas är född och uppvuxen här och han var den största förebild jag någonsin kommer ha.
O gudarna ska bara veta hur jävla mycket jag saknar honom, hur mycket jag vill att han ska komma tillbaks..

Alla människor kan inte trivas på samma ställe eller hur?
Jag gillar när det är mycket människor, när det händer mycket.. Att kunna vara anonym.
Jag gillar helt enkelt storstan.
Därför borde jag ha flyttat till Göteborg, men det gjorde jag inte och skulle jag få välja igen och samma val skulle stå kvar så skulle jag ha flyttat hit iallafall.
För trots att det har vart ett helvete för mig att bo här, att bo hos min syster, att vara uttråkad stortsett dagligen, att inte ha några kompisar så skulle jag inte välja bort det iallafall.
För min syster behövde mig och jag flyttade hit.
Jag sket i mig själv o allting omkring för henne..
Inte för att hon skulle göra samma sak för mig utan för att hon är min syster o trots allt skit så älskar jag HENNE.
Jag behöver inte älska dig för det o du behöver inte älska mig, jag behöver inte älska hennes svärföräldrar för det, inte hennes kompisar, inte ica, inte komvux, inte kyrkan, inte Bergsjö... Utan bara henne.
DÄRFÖR flyttade jag hit.


Sen så kanske det är så att du själv tycker att du är en inpyrd skogstomte som du uttryckte dig.
För jag har aldrig nämnt det. Jag har sagt att jag inte vill bo här och det vill jag inte.
Det är därför jag flyttar i sommar så fort jag har gått klart den här terminen på komvux.
Då är det min tur att leva..

Och kanske är du en skogstomte förresten.
För hade jag läst någons blogg om hur den personen vantrivdes så hade jag pratat med personen när jag såg han/henne o berättat att jag läst det. Jag skulle säga hey det finns faktiskt roliga saker att göra här, visat personen.
Men det gjorde inte du eller hur?

Så vem är det som är en bättre människa än dig o mig?

Människan som skiter i allt för sin syster men kämpar på endå.
Eller personen som läser några inlägg, kommenterar något som inte jag har sagt o lämnar en ogiltig mailadress samtidigt som du säger att du inte ska in här o läsa igen?

Fine kom inte hit o läs nå mer, det skadar inte mig.. Jag har bra många underbara läsare som det är.
Men hoppas endå att du gick in en sista gång och läste detta inlägg eller att någon av dina vänner gör det..


Någon fler som känner som Carina?
Lämna gärna en giltig mailadress då och va inte så feg att få svar på tal!
Min blogg är ärlig det är något jag jämt tjatar om..
Jag vägrar ljuga o säga att jag stormtrivs här när jag inte gör det.

Jag sitter iallafall inte på krogen och säger att det bara är slampor som bor i Bergsjö..
Något jag fick höra när jag var ute o festa med min kompis tessie. haha..

Nej, jag tänker inte tänka på vad jag skriver i MIN blogg.
Jag skriver hur JAG känner så det är bara o ta det eller dra.
HEJ!

Vet ni hur enkelt det egentligen är att manipulera en människa och få den personen att tro att den har gjort något eller inte gjort något?
Svaret är att det är alldeles för enkelt.

Jag pratade med min syster om detta nyss och testade henne genom att fråga om hon hade stängt av plattan.
Hon sa ja... Och jag frågade är du helt säker?..
Hon började bli tveksam och började tvivla på sitt ja.. Jag fortsatt och frågade engång till.
Hon blev ännu mer tveksamare och började mumla jag vet inte, vadå tycker du att det luktar rök?
Joo jaa det luktar lite rök sa jag, tycker inte du det?
Nee? sa hon tveksamt.
Är du säker frågade jag. Joo kanske lite sa hon och reste sig för att gå och kolla.
Sätt dig ner igen sa jag till henne, plattan är av och det luktar ingen rök, jag bara visade dig hur enkelt det är att få en människa att tvivla på sig själv.


Tänk er då en människa som är riktigt duktig på att manipulera människor.. en psykopat..
Sådana finns det gott om i samhället..

Dom ser helt normala ut, beter sig helt normala, dom har  troligtvis ett bra jobb och en fin familj..
Utåt sett ses dom som helt normala människor i samhället.
Men bakom fasaden kan något annat döljas, ett riktigt monster som inte alls skulle tveka att skada en annan människa.
Som kan få dig att tro att du har gjort något.
Som kan få dig att tro att du inte har gjort något.
Som kan få dig att tro att du är värdelös och inte ett dugg värd.

Men är det människan som ser helt normal ut och beter sig normal som vi är rädd för?
Eller är det den som ser lite udda ut och beter sig annorlunda?

Vem är det vi ska känna rädsla för? ..
Kan vi egentligen lita på någon?

Såå...
Låste du dörren? är du riktigt säker på att du låste dörren?
Tycker du inte att du hör någon som är på din dörr?..
Bör du kanske inte gå och kolla om den verkligen är låst?...

Har haft lite små-tråkigt idag så tog mig tiden att börja titta på Gossip girl eftersom jag hört så mycket om det och blev verkligen positivt överaskad över hur bra den serien faktiskt är. så har haft ett litet gossip girl maraton haha ^^

För övrigt så är jag väl inte på topp.
Inte psykiskt eller fysiskt.
Jag känner mig rätt tom men endå så full av tankar som snurrar runt.
Jag blir alltid lite små deppig såhär vid hösten, och det här året har inte alls vart något bra.
Eftersom jag har vart tvungen att ställa upp på andra så har jag inte haft tid att sätta mig ner och fundera på hur jag egentligen mår.
Har inte hunnit bearbetat över att min svåger har gått bort då jag har känt att jag har vart tvungen att ta hant om min syster. Har inte heller hunnit bearbetat att jag faktiskt förlorade två vänner och en moster runt samma tid.
Samtidigt har barndoms minnen som jag kämpat i tjugo år att förtränga börjat dyka upp i små korta men hemska minnes bilder. Jag vill inte minnas helt enkelt.

Jag känner så jävla mycket ilska och jag märker hur det går ut över dom jag bryr mig om.
Jag testar och ser hur mycket dom klarar att stå ut med mig, hur mycket dom älskar mig.
Samtidigt som jag beter mig som ett svin för jag vill inte att dom ska komma för nära.
När dom frågar hur jag egentligen tänker så har jag inget vettigt svar förutom att jag inte tänker överhuvudtaget..
Jag bara gör.
Det är aldrig min mening att såra er för den jag sårar mest är egentligen mig själv.


Vill inte att min blogg ska förvandlas till något deprimerande, men har så mycket funderingar just nu. .
Nog med det, hörs mer imorgon.
Ciao!