shuuhej!
vilken bitterfitta jag var hela dagen igår, var så stressad vilket nog bidrog till väldigt mycket irritationer.
blev ju även orolig över att Emma ringde och grät itelefonen över något som hade hänt på det där hemmet som hon bor på i Västerås för unga mammor, hon höll på att förklara men så kom personalen in och då va hon tvungen att lägga på, hon skulle ha ringt upp men det gjorde hon inte, är så orolig vad som har hänt.
Dom beter sig ju som idioter där tycker jag , och Emma och lilla Lia hör ju då verkligen inte in där.
Emma har ju blivit mamma för första gången och behöver stöd av vänner och sin familj, inte att någon ska placera henne långt bort ifrån sin trygghet för att anteckna stortsett allt hon gör, vad har dom för rätt egentligen att avgöra om hon är en lämplig mamma eller inte ?  Jag har sett vilka enorma framsteg Emma har gjort , hur hon har växt som person och jag vet att hon skulle göra ALLT för Lia.
Förstår inte hur man kan göra något så sjukt att placera en nybliven mamma så långt ibort från allt som är tryggt för henne, inte låta pappan finnas till, och stortsett kritisera istället för att hjälpa.
Jag personligen skulle känna mig så förvirrad att vara på "okänd mark" , så kan inte äns föreställa mig hur det är för henne, att vara tvungen att bo i ett litet rum med sin nyfödda dotter så långt bort från alla man känner, när man vet att man har en lägenhet som man bara vill hem till.
Hoppas verkligen att allt ska gå bra, får lov att ringa idag igen och se vad som hände.

Tänkte väldigt mycket igår med, på stortsett allt.
Jag klarar inte alla dessa nedlåtande kommentarer emot mig, det är sjukt jobbigt att människor inte kan inse att även jag har känslor.
Så känns nu som att jag tar en paus ifrån allt och enbart håller kontakten med dom nära.
Blir nog bäst så..

Hursomhelst är jag hemma hos Piicky nu iaf, han har gått iväg för att ringa massa samtal, och då passade jag på att skriva av mig litegrann.
Ska nog åka och hälsa på mamma och lillebror imorgon, var ett litet dag sen nu..
Måste ringa storasyster idag med och kolla hur det går för henne, tror min andra syster är uppe där nu med sin son, hoppas det kan få henne på lite andra tankar även om det bara är för några få sekunder.
Måste nog även själv börja bearbeta det här med att Jonas aldrig mer kommer tillbaks, får panik varenda gång jag tänker på det, så har skjutit upp det hela tiden, Men måste ta tag i det innan allt hinner ikapp mig så jag bryter ihop.


Så mycket tankar...
Jag vill gråta men samtidigt slå ...