Godmorgon allesammans!
Jag vaknade till vi halv sju tiden av världens jävla mensvärk!
Klev upp tog en ipren och somnade om och vaknade upp för typ en halvtimme sen igen.

Igår kväll ringde jag till min mamma och sa att jag tyckte att hon kunde gå på Bob Dylan med mig eftersom jag inte har någon annan o gå med och att hon själv tycker om honom. 
Problemet var vart min sötaste lillebror Viktor skulle vara då min mamma är lite överbeskyddande..

Våran konversation blev typ såhär.. 

Mamma: Ja men Viktor då?
Jag: Ja men han kan du inte ta med dig, du får fixa barnvakt.
Mamma: Jaha vem då?
Jag: jaa vem somhelst någon finns väl alltid.
Mamma: nee Bella det finns ingen, ingen jag litar på.
Jag: Men någon finns det alltid, Bob Dylan är gammal o för att vara musiker så har han redan levt typ 20år förlänge man vet aldrig om det här är sista gången han kommer till Sverige så kom igen nu, någon finns det.
Mamma: Näe Bella du vet att jag knappt känner någon, det vet du.
Jag: MAMMA NU ÄR DET DU SOM TAR O FÖLJER MED MIG TILL DENNA JÄVLA KONSERT ANNARS KOMMER JAG ALDRIG NÅGONSIN ATT FÖRLÅTA DIG!!!
Mamma: Ja boka biljetter då, o följer ingen kompis med dig så gör väl jag det.
Jag: ååh tack mamma! ^^
Mamma: Jaja, nu ropar Viktor vi hörs imorgon. kramkram. -klick-

Hahaha.. det där med att jag aldrig ska förlåta henne har funkat 90% av alla gånger jag velat något under åren..
När inte det funkar så tar jag till med det sista.. Jag börjar gråta som en tok och säger något om att det är så synd om mig och jag får min  vilja igenom haha.
Ja jag är bortskämd, har aldrig sagt något annat! :P

Så nu blir det Bob Dylan imars. ååh jag är så glad! :D
Ska köpa biljetter imorgon, weeej! :D

2 av mina favoritlåtar! :)