Jag kan utan tvekan säga att jag HATAR att vara utan min medicin, fuckin hate it!
Jag blir seg, trött, rastlös, får ett sånt jävla sug efter att äta fast jag är proppmätt, tappar koncentrationen helt o hållet, tänker mig inte alls för vad jag säger eller gör, tappar lusten för det mesta och varenda sekund känns som dagar.. Plus att jag har en jävla krypande känsla i hela kroppen, vill ut o springa men sen så är det ju att jag är för seg och trött och saknar lusten till att göra det. 
Var det verkligen såhär illa innan jag började med medicinen eller förstärks känslan av allt nu bara för att jag längre inte är van vid det? 
Jag lär ju märka dom här dagarna om det blir bättre eller inte, för jag vill ogärna äta concertan med mina andra starka smärtstillande efter operationen. Iaf inte i början... 

Näe nu måste jag ta ansvar och gå ut med världens sötaste Gottepott, tablett eller inte så finns det alltid ork till honom oavsett hur seg och trött jag än skulle vara. He is my everything! ♥