Aloha this is...

Fan va blogg.se ska krångla då!
Inte konstigt att man tappar lusten helt för att blogga för när man väl lyckas logga in och skriver ett inlägg så blir det i alla fall inte publicerat!
Så sjukt irriterande!

Nåväl.. Idag är det en ny dag..
Dagarna som varit eller hela årets början egentligen har varit väldigt påfrestande men jag väntar ivrigt på en vändning till det bättre och hoppas den kommer snart.
Skolan rullar på i alla fall, det är sjukt mycket och väldigt ansträngande vilket gör mig taggad.
Jag har inte missat en enda lektion, gjort alla arbeten som ska göras och imorgon så har vi redovisning i Pedagogiskt Ledarskap och på torsdag ett prov i Människan socialt och kulturellt och jag siktar högt på båda!
Att komma iväg till skolan och göra det som ska göras är för många en självklarhet men denna självklarhet är just det jag har haft svårt för. Jag skjuter alldeles för lätt upp saker vilket oftast slutar i katastrof och nu får det vara slut med det! Jag vill lyckas i livet och jag SKA lyckas i livet!

När det kommer till kärleken så kunde inte mitt kärleksliv vara mer dött.
Jag kände ett starkt intresse för en person men desto mer hans nonchalans visades desto mer minskade mitt intresse. Jag gillar kaxighet, jag är fan kaxighet! Men det finns en gräns för allt och allra helst när kaxigheten mer börjar likna spydighet. Att någon är spydig mot mig är verkligen ingenting jag accepterar. Har man chansen att få någon som mig så är spydig det sista man ska vara..

Jag ska alldeles strax iväg till skolan.
Ska möta upp Malin klockan åtta borta vid Natti för att sedan ta en promenix upp till skolan och ha psykologi.
Efter det så har jag en alldeles för lång rast som jag inte vet hur jag ska spendera och efter det så blir det en lektion i Människan socialt och kulturellt innan skoldagen är över.
Då blir det hem, äta något snabbt och sen så väntar ett danspass på SATS vilket jag ser grymt framemot! :)
Har fått något kort där man får pröva på fem gånger gratis så om passen är roliga så blir det nog ett årskort på SATS! Jag älskar att träna. Jag mår bättre på alla möjliga sätt när jag tränar och sålänge det inte spårar ur så är det enbart positivt!

Nu måste jag sätta igång, tjugo minuter på mig att försöka bli människa.
Så hörs mer när vi hörs, ciao!
/B




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0